Modellportföljer

GAV straffas med slippage + courtage

För att portföljens redovisade avkastning ska spegla vad du faktiskt skulle få netto efter handelskostnader höjer vi inköpspriset (GAV) med en kostnad som matchar backtesterns modell. Det är alltså samma pris-lyft som historikens CAGR är räknad med — ingen dold fördel.

• Courtage: trappstege från 0,20 % (små ordrar) ner till ~0,05 % (>100 000 kr), matchar SAVR.
• Spread: fast 0,15 % (skillnad mellan bid och ask).
• Market impact: 0,10 × √(orderstorlek ÷ daglig omsättning × 3) — straffar tunga ordrar i illikvida småbolag. Ordrar sprids ut över 3 handelsdagar.
• Portföljstorlek antas till 1 000 000 kr vid kalkyl. Orderstorlek per bolag bestäms av dess aktuella vikt i portföljen (1 MSEK × vikt i %) — vikten för varje bolag syns i innehavslistan, och i ensemblen kan överlappande val mellan delstrategier ge tyngre vikt.
• Daglig omsättning mäts som snitt av volym × kurs 45 dagar bakåt.

För en typisk deep-value-portfölj med ~15-20 innehav hamnar snitt-kostnaden på 0,3-1 % per köp — högre för mycket små bolag, lägre för likvida large caps.

🚨 När säljs bolagen av? (paniklarm → 100 % cash)

Portföljen ombalanseras bara en gång per år under normala förhållanden. Men varje handelsdag körs två vakter som kan trigga en total försäljning till kontanter — inte partiell nedviktning:

1. Marknadsbredd under tröskel → panik. Tröskeln syns på varje portföljkort (t.ex. "Cash om bredd < 40 %"). Logiken är strikt mindre än: breadth < tröskel ⇒ cash. Är värdet exakt lika med tröskeln triggas alltså ingen panik — det krävs att bredden faktiskt går under.
2. Räntekurva (T10Y2Y) under tröskel → panik. T10Y2Y är skillnaden mellan 10-åriga och 2-åriga amerikanska statsobligationer (från FRED). En inverterad kurva (negativt värde) har historiskt föregått 7 av 7 senaste amerikanska recessioner med 6-18 månaders fördröjning. Om portföljens tröskel är t.ex. 0,00 säljs allt av så fort kurvan inverterar.

Båda kontrollerna körs dagligen mot den senaste raden i panelen. Marknadsbredd-serien uppdateras vid varje månadsskifte (10-månaders glidande medel mätt på månads-close), så panik-statusen kan i praktiken bara skifta vid månadsbyte även om kontrollen körs varje dag.

När paniken släpper (bredd eller ränta tillbaka över tröskeln) köps det tillbaka enligt den blindtestade rankingens senaste utfall — vilket inte nödvändigtvis är samma bolag som såldes. Det är designat så: efter en krasch ser fundamenta ofta helt annorlunda ut och vi vill in i de bolag som är billigast i det nya läget.

📊 Vad är marknadsbredd?

Marknadsbredd (market breadth) mäter andelen bolag i panelen vars månads-close ligger över sitt eget 10-månaders glidande medel. Det är ett brett "börsklimat-index": är trenden bred eller bärs uppgången bara av några få bolag?

• ≥ 60 % — sund tjurmarknad, de flesta bolag stiger.
• 40–60 % — blandad, osäker marknad.
• < 40 % — smal uppgång eller utförsäljning; flera modellportföljer har här tröskeln satt och går till cash.
• < 30 % — historiskt början på större korrigeringar (2008, 2020, 2022).

Källa: kolumnen Market_Breadth i quants master_panel-tabell. Det är samma värde som backtester och live-trader jämför panik-tröskeln mot — alltså identisk serie. Värdet är konstant inom samma kalendermånad och hoppar till nytt värde vid månadsskifte.

(Tidigare visade vi en parallell daglig 200-dagars SMA-bredd över ett mindre universum, men det skapade förvirring eftersom panik-tröskeln inte triggar mot det värdet. Nu visas exakt vad systemet faktiskt agerar på.)